Vad gjorde nazisterna med sina politiska mandat?

Nazisterna fick 18 kommunala mandat i valet 1934 och några enstaka nazister tog sig in beslutande församlingarna genom så kallade samlingslistor. Men vad gjorde nazisterna med sin nyvunna makt? Hur implementerade de nazismen i Skåne?

Det korta svaret är: de gjorde inte mycket alls.

Men för att ta det från början: vilka vallöften hade nazisterna? Nästan alla röster i Skåne gick till SNSP/Furugårdarna och NSB/Blocket som samarbetade. Det är därför mest relevant att redovisa SNSP:s valprogram från 1934[1]

”avskaffa arbetslösheten” med att inrätta arbeten inom jordbruket

”avskaffa parlamentarismen” inför korporativ yrkesriksdag (att riksdagsledamöterna skulle väljas av yrkesförbunden, inte allmänheten)

”ge kvinnan rätt till hemarbete”

”stärk försvaret”

”kamp för Gud”– motarbeta gudlöshetspropaganda (kommunism) och vetenskaplig rationalism 

”befria landet” från klasskamp, marxism och fackföringsvåld

Mycket av detta är konservativt tankegods som nazisterna kombinerade med anti-semitiska inslag som: 

”befria jordbruket och näringslivet” från ”beroende av judiskt internationellt kapital”

”återupprätta kulturen” från ”sedligt förfall och internationell judisk förflackning”  

Lindholmspartiet/NSAP ställde bara upp i ett fåtal skånska kommuner.

Så här fördelades mandaten 1934

Vilka var de nazistiska politikerna och vad gjorde de? 

Vi börjar i Skanör Falsterbo. En lokal konflikt kring arbetslösa Skanörsbor som krävde arbetslöshetunderstöd verkar ha resulterat i att det hölls ett extra val i oktober 1933. Det fanns 786 röstberättigade i Skanör Falsterbo och 413 av dem röstade. Av dessa gick 48 röster till det lokala nazistpartiet som fick två mandat. Järnvägstjänstemannen och museiföreståndaren Göran von Essen och lantbrukaren Olof Kristoffersson fick nazistmandaten.

Kristoffersson hade tidigare varit socialdemokrat i 20 år, men hade tröttnat på partiet. Han sade[2] sig inte vilja bedriva någon nazistisk reformpolitik i fullmäktige, utan det viktiga för honom som nazistpolitiker var att ta hand om naturen och vårda byarnas uråldriga kultur. Han hade dock inga problem med att posera i full nazistuniform.  

Göran von Essen (1908-1966) var den mest aktive skånske nazisten och den mest långlivade nazistpolitikern i hela Sverige. Han lämnade in uppemot sex motioner. I den som lämnades in i mars 1934 yrkade han på att arbetslösa skulle få jobba med att gräva ut traktens fornlämning under vintern, då det var svårt att få jobb. 

Familjen von Essens familjegrav i Skanör.

Med stöd av 75 stycken bifogade namnunderskrifter protesterade han också mot att man gallrade så hårt bland ortens träd. Skövlar man så mycket försvinner nog badgästerna, trodde von Essen. Ingen av motionerna bifölls. 

När det ordinarie valet hölls i november 1934 året efter blev det bara ett mandat. De 27 rösterna på Lindholmarna, som ställde upp under namnet ”Bästa Framtidsutsikter”, innebar att järnvägstjänstemannen och arkitekten Göran von Essen som förstanamn på valsedeln kunde sitta kvar. Nazisterna hade tappat ett mandat i Skanör men fick ett nytt mandat i närliggande Vellinge med de 22 röster de fått där.

Framtidsutsikterna må ha varit de bästa, men några goda resultat i de följande valen blev det inte. I riksdagsvalet 1936 blev det bara 12 röster för Lindholmarna. 

I stadsfullmäktigevalet 1938 fick nazisterna 24 röster av 472 vilket gav ett mandat och Göran von Essen kom därmed in i stadsfullmäktige även 1938. Han försökte avsäga sig mandatet 1940 efter nazisternas intåg i Norge och Danmark, men fick sitta kvar till 1942 och blev med sina nio år som nazistpolitiker den mest långlivade skånske och svenske nazistpolitikern. 

Det bör nämnas att en tredje nazist, polismannen Fondahn, röstades också in i Skanör Falsterbos fullmäktige hösten 1933 med 22 röster via en så kallad spränglista under namnet Stadens väl som bestod av borgerliga politiker från bondeförbundet och högern. Det fanns spränglistor på flera skånska orter och i bland annat Dalby ska en nazist ha kommit in i fullmäktige via en sådan lista.

Resten av Skåne då?

Lite längre norrut i Vellinge gick som tidigare nämnts ett mandat till Blocket, men inte heller härifrån gjordes nazistiskt influerade utspel eller beslut som gått till historien. Detsamma gäller i Anderslöv, Lövestad och Tolånga (de två sistnämnda tillhör idag Sjöbo kommun). Det ska dock nämnas att i Sjöbo lyckades nazisterna få till ett samarbete med de övriga borgerliga partierna och fick in en nazistsympatisör som nämndeman i tingsrätten samt en nazist i fullmäktige. 

Det blev flest röster i Göingetrakten. Prästen i Vankiva Torsten Åhlander var en av de inröstade nazisterna. Han gjorde sig ökänd genom sitt utspel kring den svarte man som ville gifta sig med en vit kvinna. Men det hände annars inte så mycket i de politiska församlingarna i Göinge. En viss aktivitet var det dock i Vittsjö. Nazisterna drev till exempel igenom att det skulle göras allmänna hälsoundersökningar av alla de 200 skolbarnen i Vittsjötrakten, ett framsynt drag eftersom det vid den här tidpunkten inte fanns någon skolhälsovård.[3]

Kattarp i nordvästra Skåne är ytterligare ett exempel, vid sidan av Sjöbo, Höör och Dalby, på en skånsk by där den nazistiska aktiviteten plötsligt blossade upp och avdelning nr 94 var påfallande aktiv under åren 1933-36. Kattarp utropades i augusti 33 av Furugårdarna till ”ett av de starkaste av våra skånska fästen” även DN skrev i juli 33 om Kattarps som en nazisthärd.

Inte nog med att nazisterna fick två mandat i fullmäktige 1933. Nazistavdelningen hade ett 80- tal medlemmar, det fanns nästan 100 fasta prenumeranter på nazisttidningen Svenska Rikstidningen och de tecknade också aktier (för 1510 kronor) i tidningen. Och detta av en befolkning på knappt 2000 personer och drygt 550 hushåll!

Kattarpsnazisterna utmärkte sig politiskt genom att de ondgjorde sig över att kommunen gav en fattig änkeman med fyra barn ekonomiskt stöd till att starta en kaninuppfödning. De trodde att kommunen skulle översvämmas av fattiga, eller ”dylika element” som de uttryckte det, som ville ha likande hjälp[4]

Joakim Berglund konstaterar i sin bok Quislingcentralen att Gunnar Stenson inte hade några problem med att själv söka ekonomiskt stöd från kommunen. Han funderade på att göra en del av sin mark till tomter för bebyggelse och lade fram en motion om att arbetet att anlägga avloppsledningarna skulle bli ett arbetslöshetsprojekt. Men motionen avslogs.

Men stödet för nazismen sviktade senare i Kattarp. I landstingsvalet 1938 fick NSAP bara 6 av 958 röster. Det räckte inte till mandat.

Det blev några strömandat i kommunalvalet 1938, men jag har inte lyckats hitta några officiella utspel från de skånska nazisterna under den här mandatperioden.  

Flera förklaringar

För att summera: nej, de skånska nazistpolitikerna varken försökte i någon högre grad eller lyckades förändra Skåne till ett mera nazistiskt landskap via politisk aktivitet. Varför de var så inaktiva kan vi bara spekulera i. En förklaring kan vara att på 30-talet hade kommunerna betydligt färre ansvarsområden än idag, så politikernas manöverutrymme var begränsat. En annan kan vara att nazisterna var så svaga parlamentariskt att de nästan aldrig lyckades skapa några allianser. Sannolikt bidrog nedläggningarna av Furugårdspartiet 1936 och Blockets kollaps några år senare, till att försvaga nazisterna.


[1] NST 19/34

[2] Vecko Journalen, 1933

[3] Quislingcentralen, J Berglund

[4] Quislingcentralen, Berglund, s 45

De skånska valkandidaterna

Riksdagsval 1932 

Fyrstadskretsen

Nils V Wihlborg, kommunalarbetare, Helsingborg 

Algot Lundgren, fabrikör, Malmö

Karl Tellberg, köpman, Helsingborg

C Fr Palmquist, direktör, Malmö

Klaes Hagström, hälsouppsyningsman, Helsingborg

Malmöhus län

Nils Wenchert, bonde, Frosta- Hammarlunda

Knut A Ohlsson, fanjunkare, Höör

Hjalmar Roos, bonde, Dalby

Anton Persson, tegelbruksarbetare, Veberöd

Håkan Fernholm, amanuens, Ystad

Gottfrid Nilsson, köpman, Norreby/Tågarp

Johan Ekdahl, bonde, Torna Hällestad

Karl Larsson, bonde, Kyrkheddinge

Nils Jönsson, polisuppsyningsman, Höör

Gunnar Andersson, bonde, Höör

Kommunal- och landstingsval 1934

ur NST 17/34

SNSP

Villands härad, landstingsval

Karl Melander, advokat, Kristianstad

Nils Andersson, lantbrukare, Fjälkestad

Fritz Appé, verkmästare, Bromölla

Emil Simonsson, handlanden, Åhus

SNSP

Gärds och Albo härad, landstingsval

Karl Jonsson, trädgårdsmästare, Ovesholm

Reinhold Andersson, färgare, Övesholm

Nils Sjölander, handlanden, Gärds Köpinge

Erik Almqvist, köpman, Kristianstad

SNSP

V Göinge härad, landstingsval

T Åhlander, kyrkoherde, Vankiva

Gottfrid Persson, lantbrukare, Vittsjö

Nils Persson, lantbrukare, Ballingslöv

Ruben Lantz, arbetare, Ballingslöv

SNSP

Ingelstad-Järestad härad, landstingsval

H Hansson, folkskollärare, Gyllebo

Lars Larsson, lantbrukare, Valterslund

Eskil Sparre, greve, Kronovall 

ur NST 18/34

SNSP

Färs härad, landstingsval

Nils Reinaud , folkskollärare, Sjöbo

Sven Andersson, lantbrukare, Lövestad

Jöns Andersson, nämndeman, Sjöbo

Hans Persson, lantbrukare, Heinge

Anton Olsson, småbrukare, Klasaröd

SNSP

Luggade härad, landstingsval

Gunnar Stensson, lantbrukare, Kattarp

Erik Roslund, skomakare, Kattarp

Mauritz Johansson, lantbrukare, Fleninge

Peter Nilsson, byggmästare, Kattarp

Georg Richter, lantbrukare, Ingelsträde

KA Persson, snickare, Ingelstad

Eric Sonesson, lantbrukare, Fleninge

Landstingsmannaval

NSAP 1934 

Södra distriktet

Oskar Blomberg, ingenjör, Ystad

Gottfrid Lilja, poliskonstapel, Landskrona

Axel Durén, grovarbetare, Lund

Torsten Ulfheden, civilingenjör, Landskrona

Nils Wenchert, lantbrukare, Frosta- Hammarlunda

Egardt Nilsson, lantbrukare, Gryttinge, Svalöv

Lars S:son Clemens, lantbrukare, Vallkärra

Gustav Nilsson, trädgårdsarbetare, Påarp

Sven Ahlvin, trädgårdsarbetare, Påarp

RIKSDAGSVAL 1936

NSAP 1936 riksdagsval:

Kristianstads län:

Alfred Ek, skoarbetare, Knisslinge

Jöns Olsson, bonde, Färlöv

Gottfrid Larsson, kontorist, Kristianstad

Gunnar Agnér, textilarbetare, Långebro

Folke Johnsson, kassör, Knisslinge

Anton Persson, bonde, Tomelilla

Axel Waldau, kontorist, Vittsjö

Olof Olsson, bonde, Färlöv

NSAP 1936 riksdagsval:

Fyrstadskretsen:

Claes Hagström, hälsovårdstillsyningsman, Helsingborg

Sven Schjånberg, notarie, Malmö

Olof Tengvall, trädgårdsarbetare, Lund

Hans Malmberg, ingenjör, Landskrona

Edmund Schjånberg, docent, Lund

Axel Elmlund, kontorist, Malmö

Richard Nilsén ,boktryckare, Malmö

Riksdagsval 1944

SSS (Nationella oppositionen)

Kristianstads län 276

Fyrstadskretsen 670 

Malmöhus län  295

s:a Skåne 1241 av antalet röster 298 614

Hela riket 4204 (i 12 valkretsar) av antalet röster 3 086 304 

Alla siffror kollade med scb.