Att vara jude i Sverige har ofta inneburit att man behövt hålla låg profil med sin judiskhet och förhålla sig till en dold eller öppen antisemitism.
Kunskaperna om de svenska och europeiska judarnas historia är generellt mycket dålig. Många känner till exempel inte till minst 30 svenskfödda judar mördades i Förintelsen eller hur migrantströmmarna gått över världen. Därför kan det vara lämpligt med en kort historielektion.
Den här informationsfilmen på 4 minuter ger en överblick av judarnas historia i Europa (ca år 300-1945)
Judiska livsöden i Skåne
Disclaimer: Det finns lika många olika historier om att vara jude i Sverige som det finns judar i Sverige. Att täcka in alla dessa är naturligtvis omöjligt och jag koncentrerar mig på att försöka beskriva hur det var och är att vara jude i nazismens och Förintelsens skugga. Eftersom jag själv inte har något judiskt påbrå (vad jag vet) så blir det framförallt judiska röster som kommer att höras.
Först ut är familjen Rothstein. Bo och Rosie Rothstein berättar om sin far Berth Rothstein (1918-1995) som skrev ned sin livshistoria 1988 i en bok som nyligen (2023) översattes från tyska till engelska. Berth kom till Sverige 1939, jobbade på skånska landsbygden, köpte en handelsträdgård i Tolånga (utanför Sjöbo) 1945 och avancerade sedan till fastighetsägare i Malmö. Det speciella med Berths historia är att han aldrig beklagade sig över att han mött någon antisemitism. Detta är ett påstående som förbryllat barnen Bo och Rosie (som själv mött antisemitism), kanske hade det med hans positiva personlighet att göra, men hustrun Cecilia har backat upp historieskrivningen. Se intervjuerna här:
Att leva som jude i Sjöbo och Malmö (klicka här för att se filmen
Den judiska historien i text:
Anti-semitism i domkyrkan
Det första uttrycket av antisemitism in Sverige finns i en kyrka! Uppsala domkyrka. Vad som också är anmärkningsvärt är att det tillkom cirka 400 år innan den första juden satt sin fot i Sverige!
Det handlar om en så kallad kragsten, en utsmycknad på en av domkyrkans pelare. Den föreställer en gris som diar judar. Osmakligt så det förslår. Troligtvis är den motbjudande scenen tänkt att symbolisera judarnas påhittade förbund med djävulen. Sannolikt var det inhyrda franska eller tyska stenhuggare som tillverkade kragstenen, den så kallade ”Judesuggan”, cirka år 1350. Det var ungefär samma tidpunkt som anti-semitismen exploderade i Europa och judar fördrevs, eller mördades, efter påhittade anklagelser om att de orsakat digerdöden.
Judar i Europa
Judar har funnit i Europa sedan före vår tideräknings början. I takt med att kristendomen började breda ut sig på 400-talet fick judarna det allt svårare. De kristna ansåg att judarna vara ansvariga för Jesus död och de blev syndabockar för det mesta, som till exempel pesten. Det hände mer än en gång att judar brändes levande på bål.
Under sena medeltiden blev förföljelserna så svåra att många judar i Västeuropa valde eller tvingades flytta österut till nuvarande Polen och Litauen eller ännu längre österut. De fick länge leva i fred, men på 1600-talet inträffade flera våldsamma upplopp, så kallade pogromer. Östjudarnas situation försämrades ytterligare när Tsarryssland expanderade 1795.
Men i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev det ännu värre. Då utbröt många våldsamma och blodiga pogromer med tusentals dödsoffer. Dessutom rådde missväxt och hungersnöd.
Två miljoner östjudar flydde till andra länder, de flesta till USA men också till västeuropa.
Misstänksamhet i Sverige
När Sverige avskaffade passtvånget 1860 kunde de hårt trängda östjudarna fly till Sverige. Några tusental flydde till ett Sverige som betraktade dem med stor misstänksamhet. Östjudarna möttes knappast av någon öppen famn i Sverige.
August Strindberg skrev om svenska judar:
”niggerafkomlingar” som ”gyckla, spela, bestiga, skoja, schajasa, slösa, snålas, småstjäla, vara trolös och visa hörntänderna”
Det var inte enbart den utbredda antisemitismen bland svenskarna som gjorde det svårt för östjudarna. De judar som tidigare kommit från västeuropa och hade etablerat sig I Sverige ville inte alltid bli sammanblandade med de fattiga östjudarna.
Röster från Stockholms judiska församling om östjudar:
”sjukliga, orkeslösa, arbetsskygga”, ”halfasiater”, ”barnen använder varken tfvål eller kam” och ”kan inte skilja på ”mitt och ditt”.
Judar ifrågasätts
Texten ska uppdateras!
Om du vill veta mer om rasismens historia i Sverige rekommenderas Forum för levande historias rapport.