OBS detta är en ej färdigredigerad sida som ska kompletteras med bilder och film.
I oktober 1929 gick fascisterna i SFKO över till nazismen.
I Ystad var man snabba med ansluta sig till det nya partiet. 16 december 1929 bildades en nazistisk ortsgrupp i Ystad. Furir G W Rosvall blev interimchef och fredagen 20 december hölls det första mötet i Södra Skånska Infanteriregementets samlingssal. Kandidat Fernholm från ortsgrupp 14 i Lund höll ett kort föredrag och så gott som alla åhörarna, de var inte så många eftersom flera militärer hade ryckt ut och det var jullov, blev medlemmar i partiet.
Ystadsbon Håkan Fernholm var en av de tidiga medlemmarna. Sommaren 1930 engagerade han sig i ett av de många bråk som skakade om nazistpartiet. Den här gången var det bråket mellan redaktör Mortens och Carlson. Fernholm menade att metoderna inom NSFP uppmanade till splittring och misstänksamhet. Han föreslog därför att det skulle sammankallas en kongress för de svenska nazisterna. Den Carlson som var inblandad i bråket skulle hållas på avstånd eftersom det inte var bevisat att han inte var jude.
Håkan Fernholm skrev i januari 1931 till Birger Furugård och undrade om det inte kunde bildas en ”på rasfrågan specialiserad rörelse” som skulle agera vid sidan av den nazistiska rörelsen? Det fanns redan en rörelse som hette Nordisk Ring, med troligt säte i Danmark, där en av Birger Furugårds bröder och Lundaprofessorn Nillson- Ehle var medlemmar enligt den information som Fernholm fått från en E Konopath. Fernholm trodde det fanns underlag för en sådan rörelse i Lund, Uppsala och Stockholm. Ett lämpligt namn på den svenska delen av denna allnordiska rörelse vore ”Svensk stam”.
Fernholm ställde dessutom upp som kandidat för SNSP i riksdagsvalet 1932. Han hade då titeln amanuens.
Enligt uppgift i nazisttidningen Vår Kamp bildades det sommaren 1932 en ny Ystadsavdelning. Den verkade inte enbart i Ystad. Under både sommaren 1933 och 1934 hölls flera möten i sydöstra Skåne/kring Sjöbo arrangerade av Ystadsavdelningen.
Det blev bråk på några av mötena i Ystad. Till exempel 4 juli 1933 i parken vid cafe Björka. När mötet början fanns cirka 100 åhörare på plats. En, enligt nazisterna, berusad socialdemokrat störde mötet och en kommunist och tillika frälsningssoldat vid namn Larsson ska enligt nazisterna betalat småpojkar att springa runt och slå i koskällor. Larsson uppges också ha gått på styltor för att avleda uppmärksamheten från talaren. Efteråt ingrep polis. Vid nästa möte, 5 augusti, blev det lugnare. Då hade socialdemokraternas diskussionspatrull som förföljde nazisten Brolin på hans Skåneturné, nått Ystad.
23 november 1933 skrev Ystads Allehanda att det förra veckan hade bildats en nazistisk formation i Ystad. Den bildades under ett möte som hölls av en ”grevlig godsägare”. En lantmäteriingenjör och en trafikchaufför ska ha ingått i ledningen. Den sistnämnde ska ha hyrt en lokal i samma fastighet som Pingstkyrkan (kallad Hälsans gård). Enligt YA ska nazisterna sedan ha erbjudit en ”arbetslöshetsförening” som kommit på kant med fackpampar och körts ut från Folkets hus, att få låna lokalen. De arbetslösa ska dock ha tvekat eftersom de inte var nazister.
Aurora dementerade flera av YA:s uppgifter och kallade dem för nonsens. Arbetslöshetsföreningen, under ledningen av man vid namn Fröjd, skulle ha hamnat i onåd för att de brutit mot ordningsregler och inte varit lojala mot andra arbetare. Den ”grevliga godsägaren” trodde tidningen var ”sprallmakaren Eskil Sparre” (man satte för säkerhets skull ett frågetecken efter Sparres namn i texten). Enligt nazisterna var greve Sparre medlem i Tomelillaavdelningen och enligt ett TT-telegram fanns greve Sparre på Kronovall med i styrelsen för AB Rikstidningen som gav ut den nazistiska dagstidningen Svenska Rikstidningen som kom ut 21 februari-28 april 1934.
DSN hade ibland specialsidor för olika orter. En av tankarna med specialsidorna var att ge möjlighet för de lokala nazisterna att sälja lokala annonser i anslutning till dessa sidor vars innehåll hade lokal prägel. DSN nr 16, 1934 hade Ystadssidor.
På Ystads läroverk uppges de elever som sympatiserar med nazismen bli trakasserade av sina lärare. Speciellt lektor Langenfält kritiseras för att han inför klassen uppges ha uttryckt sitt äckel över att en elev blivit nazist. NSAP menade att detta inte var förenligt med de demokratiska idéerna.
Konsum kritiserades för att dumpa priserna och ha medverkat till att en mindre fabriksägare gick i konkurs. De kooperativa uppges också ha sålt för gammal mjölk.
Riktigt stökigt blev det på mötet 26 juni 1934. Lindholm på talade vid café Björka mötet hela tiden med skrik och skrän utan att polisen inledningsvis ingrep. När nazisterna skulle lämna mötet förföljde en massa ungdomar som skränade och tjöt. Småslagsmål inträffade och några greps.
I stadsfullmäktigevalet 1934 fick NSAP 107 av 5 065 röster. Räckte inte till mandat.
1934 fanns två rivaliserade ortsgrupper i Ystad: NSAP ortsgrupp 25 med boxadress 96. Och SNSP:s M 49 Ystad, och de intresserade av den sistnämnda skulle vända sig till kapten E Lindskog, Östra Villaområdet 22.
Kurt A Nilsson var chef för NSAP- ortsgruppen i januari 1935. Det var tydligen ingen ordning inom ortsgruppen. Ystadsnazisten Bertil Lindvall skrev i mars 1935 till förbundsledningen och klagade över situationen i Ystad. Lindvall hade haft en ledarposition inom ortsgruppen men efter ha varit bortrest i sex månader kom han hem och upptäckte att allt hans ”arbete och all framgång för nationalsocialismen här i Ystad sönderslaget och spoilerat, blott och bart av den egoism som är rådande”. Det kom inte några medlemmar till de möten han arrangerade och därmed inte heller några avgifter från medlemmarna. Lindvall hävdade att det rådde en ”ruttenhet” inom ortsgruppen och begärde att bli struken ur medlemsrullorna. Han beklagade att han kände sig tvungen att ta detta steg ”ty nationalsocialist har jag alltid varit och kommer alltid vara” avslutade han brevet.
Majken (Arndt) och Bertil bjöd i april in Lindholm att bo hos dem under pingsten.
Ystadsnazisten Lennart Lindgren kom på påskafton i diskussion i en korvkö. En berusad korvköpare påstod att NSAP och landsstormen var samma sak och Lindgren argumenterade emot. Trafikchaufför Axel Sjöland avbröt diskussionen genom att ge Lindgren två knytnävsslag i ansiktet. Inför rätten 6 maj motiverade Sjöland sina slag med att Lindgren varit ”ologisk”. Han fick 30 dagsböter av 3 kronor och skulle betala skadestånd på sammanlagt 55 kronor.
Ett brev av det ovanligare slaget skickade Fritz Gustavsson till Birger Furugård i augusti 1936. Gustavsson satt på kronohäktet i Ystad. Han satt där efter ha misskött sina kontakter med övervakaren efter ha frigivits från centralfängelset i Norrköping. Gustavsson undrade om Furugård kunde hjälpa honom med ett arbete när han frigavs från häktet? Sannolikt svarade inte Furugård. Han hade inte plats för fler fängelsekunder i sitt parti och la dessutom ned partiet efter det misslyckade valet för hans partis del.
Det blev 50 röster för NSAP i riksdagsvalet 1936. Ovanligt många för en ort av Ystads storlek (i Kristianstad fick de 14 röster, i Hässleholm 3 och i Lund 125), men valresultatet räckte inte för några mandat.
I landstingsvalet 1938 fick NSAP 37 av 5455 röster. I stadsfullmäktigevalet 39 av 5 468 röster. Det räckte inte heller till mandat.
I slutet av 1942 fanns det minst 72 lokala SSS-avdelningar. 21 av dem fanns i Skåne. Ystads avd 25 med frisör Ernst Svensson på Besökargränd 2 som ledare var en av dem. Det blev ett möte det året men det blev det sista i Ystad.
Vilken bild fick Ystadsborna av nazismen via tidningarna?
Ystads Allehanda skrev inte mycket om varken de lokala nazisterna eller de tyska nazisterna.
Aurora var redan från början skeptisk till både den tyska och svenska nazismen. Hitlers maktövertag 30 januari 1933 kallades för ett ”experiment” och arbetarna uppgavs vara beredda på ”yttersta motstånd”. Vittnesmål som ingående beskrev de tyska SA- och SS- männens tortyr av politiska motståndare publicerades i Aurora likt många andra socialdemokratiska tidningar.
Några lokala, i Ystad och Sjöbo, nazistmöten refererades och kommenterades under 1933 och 1934. Nazisterna i mycket negativa ordalag som att de framförde ”pludder, tanketrassel, byrackegläfs och lösaktiga fantasier”.
Ystad- möten, medlemmar och julhälsningar
möten
1929
20 december hölls ett möte i Södra Skånska Infanteriregementets samlingssal. Kandidat Fernholm från ortsgrupp 14 i Lund höll ett kort föredrag och så gott som alla åhörarna, de var inte så många eftersom flera militärer hade ryckt ut och det var jullov, blev medlemmar i partiet.
1930
11 juli 1930 propagandamöte utlyst i Kellermans kondis klubbrum och studiecirkel hölls 19 juli.
1932
29 juli Wenchert talade vid café Björka i Sandskogen och cirka 400 personer lyssnade. En ny avdelning var på väg att bildas efter mötet.
1933
SNSP
5 augusti talade Brolin på Hotell Continental inför cirka 75 personer. Efteråt diskussion med Borelius och Torsten Nilsson. Nazisterna fick in 105 kronor och 50 öre i kampskatt.
Mötet är omnämnt i Arbetet och tidningen kritiserade att en grupp officerare hade applåderat Brolins tal.
”Nog hade man vetat att många av våra officerare äro komplett imbiciller när det gäller politik och allmänna frågor och att deras omdömen i sådana ting är absolut obefintligt. Att en del av dem är så illa däran att de ge sitt bifall till det hysteriska och lögnaktiga skall som herr Brolin uppstämmer hade man däremot knappast anat, men man fick veta det i Ystad”.
Aurora hade en annan beskrivning: ett 50-tal åhörare kom till trädgården och socialdemokraterna Aron Borelius och Torsten Nilsson debatterade på mötet. Det ”föreföll som om den långt ifrån socialdemokratiskt betonade publiken var nöjd med tilltvålningen av ”rikstalaren”. Till och med den något laddade handelsresanden som på verandan uppmuntrade Brolin med ett och annat lalligt bravorop”.
NSAP
1 mars talade Landahl inför cirka 200 personer som ”hela tiden var med på noterna och gav sitt bifall”.
11 april talade Lindholm i G.T- salen inför 225 åhörare, mest kroppsarbetare. Avdelningsledaren Nilsson inledde innan Lindholm talade om att arbetslösheten var en följd av storkapitalismens penningmanövrar.
Aurora skrev om ”pludder, tanketrassel, byrackegläfs och lösaktiga fantasier” från de ”nya dårarna” i NSAP.
4 juli möte i parken vid cafe Björka. Vid mötets början fanns cirka 100 åhörare på plats. Johansson inledde och Lindholm talade. En berusad socialdemokrat störde mötet och en kommunist och tillika frälsningssoldat vid namn Larsson ska enligt nazisterna betalat småpojkar att springa runt och slå i koskällor. Larsson uppges också ha gått på styltor för att avleda uppmärksamheten från talaren. Efteråt blev SA-männen provocerade av marxister och polis ingrep.
7 december diskussionsmöte på stora teatern med 400 åhörare trots att socialdemokraterna inte dök upp. Blomberg fick tala om ”Folkets självmord och Sveriges koncentrationsläger”. Kommunister debatterade och under tiden som en av dem talade tömdes lokalen på folk.
11 december var nazisterna inbjudna till diskussion på Folkets hus. En nazist, Blomberg, infann sig på mötet där Gunnar Lundberg var talare. Blomberg hävdade att socialdemokratin var en ”utdöd företeelse”.
Aurora hade en annan bild av ”ett folkmöte i gammal god stil” där Lundberg dömde ut nazismen. Det verkliga hotet mot demokratin låg inte hos inte ”Hitler-efteraparna” utan iden anti-demokratiska anda som sprider sig bland folket. Att Nationell Ungdomsförbundet under Elmo Lindholms ledning börjat ropa på ”den nationellt befriande handlingen” och militariserat sig genom att efter tyskt nazimönster börja klä sig i stövlar, armbindel och grå skjorta var ett tydligt exempel på detta.
Lantmätarbiträde Blomberg ”gjorde många rosenkindat troskyldiga inlägg. Viljan var nog god, men förmågan stod inte i rimlig proportion härtill” och hans försök att göra skillnad på svenska och tyska nazism ska ha slutat i ett ”virrigt tal”.
Julhälsade från NSAP formation 49, gjorde Sven och Ingrid Hedengren
1934
SNSP
1 februari i nr 18 av Svenska Rikstidningen var ett möte på Teatern med Welin som talare utlyst (okänt om det blev av).
I december innan talade Wall och Gustaf Larsson på ett möte med cirka 30 åhörare.
NSAP
10 februari talade Landahl i en fullsatt Godtemplarsal. Alla partierna var inbjudna men det vara bara kommunisterna som kom dit. Enligt nazisternas referent blev de dock utskrattade av publiken.
15 mars talade Lindholm i en fullsatt lokal. När kommunisterna inte fick diskutera protesterade de högljutt.
26 juni talade Lindholm på ett stökigt möte vid café Björka inför cirka 1000 personer och 500 ”bölande kreatur” viket syftar på de ”marxistiska” motståndarna. Enligt nazisterna stördes mötet hela tiden med skrik och skrän utan att polisen ingrep. När stadsfiskalen anlände började polisen agera och försökte ”lugna gaphalsar och hysteriskt spottande käringar”. När nazisterna skulle åka från mötet hade den borgerliga delen av publiken dragit sig tillbaka men kvar var flera hundra marxister som förföljde nazisterna. De uppges ha spottat och sparkat på nazisterna. Nazisternas SA- män försvarade sig och kallades för ”väpnade banditer” En polis ”drog blankt” men blev utskrattad.
Det kallades för upplopp i Ystad eftersom man försökte slå ned talaren. Polisen och befälet Green fick kritik för att han inte ingrep mot motdemonstranterna utan ”fjantade omkring”. Däremot greps en nazist som trampat en socialdemokrat på tårna.
YA skrev om ”skrän och villervalla samt tendenser till slagsmål”. Skribenten tyckte inte det fanns skäl att skriva vad Lindholm sade för det var på ”känt manér” om ”tjuvsamhället”.
”Det roligaste började emellertid på väg från mötet” då en massa ungdomar förföljde nazisterna på väg till ”högborgen på St Östergatan”. Ungdomarna, som ”troligen” hade blivit mobiliserade av ”äldre för spektakel livat folk”, skränade och tjöt. ”Tendenser till handgripligheter fattades inte”. En nazist uppgav att han fått ett slag på käken och ”en annan hade fåt smaka en nazist-battong på ryggen”. Polisen avstyrde dock det värsta otyget och 3-4 personer greps samt fördes till polisstationen.
Aurora noterade att Lindholm var ”hes samt bar grå halsduk”. Lite förvånande med tanke på formen för politiska referat från den här tiden noterades att han hade ”varma stövlar samt var för övrigt vacker att se på”. Talet ska dock ha innehållit ett ”övermått av dumhet, fräckhet och lögner”.
Blomberg uppges ha varit ”oförsiktig nog att skända Jocke, Nicke och Majken” och det startades en visselkonsert. ”Sedan blev det skrål och en karnevalsliknande hemfärd till Hälsans gård”.
22 juli talade Sterner inför cirka 1500 åhörare. Polisen hade dagen innan mötet ändrat mötesplatsen till Oskarstorget. Efter mötet uppstod försök till bråk.
6 augusti möte på Oskarstorget med Dahlrot som talare inför 1600 personer. Blomberg inledde.
9 september talade Wenchert inför 30 åhörare.
26 november talade Sterner på inför ett hundratal personer.
Ystad avd 25 julhälsade 1934
Kurt A Nilsson
Leila Lindgren
Lennart Lindgren
Axel Liljedahl
Bror Nilsson
Tage Månsson
Ernst Wallin
2905 Olsson
E Svensson
Majken Arndt
Nr 52/34
1935
SNSP
2 november talade Olof Örström på hotell Continental. ”Hans föredrag om judefrågan rönte lovligt bifall”.
NSAP
25 februari. Algot Andersson talade. Diskussion med en marxist (kilbomsmarxist enligt DSN).
1 juli. Sterner talade. 400 åhörare.
3 oktober. Landahl talade. 40 åhörare.
Nya NSAP- medlemmar 1935
juni
Ernst VF Svensson
Omnämnd (födelsedata efterfrågas): Erik Lindén f 10
juli
Nils Erik Sigfrid Eriksson
augusti
Hoffgard Harvidsson
Knut Emanuel Svensson
Allan Eugen Tellström
september
Gösta Henning Andersson
Bertil Lennart Gundel
Louis Valentin Lindgren (fr NU)
Lars Einar Karl Ragnar Mörling (fr NU)
Bertil Skog
oktober
Nils Albin Gösta Andersson
Ove Valdemar Källman
Avförda augusti 1935
Lundblad (obet avg)
(odaterad handling, troligen september)
Carl Rosengren, (obet avg)
Oktober
Ernst Blom (omslag i åskådning)
Olof Ståhl
december
Bror Nilsson
NSB
någon gång under perioden 11 – 18 februari besöktes staden av Nils Lago- Lengquist, Joelson och Martin Ekström på sin stora turné och inspektionsresa. På alla orter som besöktes under den här perioden uppges ”tillslutningen varit stor” och efteråt har flera medlemsansökningar kommit in. Lindholmare störde några av mötena.
1936
NSAP 15 februari. Sympatisörmöte. Landahl talade.
16 juni. Möte å Oskarstorget. Molund talade. Senare på kvällen skar några socialdemokrater av tändstiftskablarna på en av nationalsocialisternas bilar.
17 juli. Möte å Oscarstorget. Söderström talade. 400 åhörare.
14 augusti. Möte å Oscarstorget. John Svensson talade. 250 åhörare.
Julhälsningar:
Erling Lindén
Sture Sturke med fam.
Albert Nilsson med fru
H. Harvidsson med familj
A. Rehn med familj
Nils Sjödahl
Ernst Wallin med fru
Majken och Bertil Arndt
Conrad Nilsson med familj
Artur Nilsson med familj
Ernst Svensson med familj
Alfred Persson med fru
I. Nilsson
Arvid Svensson
E. Lindskog
Kurt A. Nilsson med fru
K. Nilsson med familj
1937
16 juli. Möte å Oscarstorget. Sterner talade. 350 åhörare.
3 november. Möte å G.T-lokalen. Lindholm talade. 75-tal åhörare. En marxistisk debattör uppträdde och fick enligt DSN ”tveksamt medhåll” av delar av publiken.
Julhälsningar 1937
Ernst Svensson med familj
Erling Lindén
Arthur Nilsson med familj
Nils Sandström med familj
Bertil Arndt
Majken Arndt
Esse Lindskog
1938
22 februari. Dalström talade. 60 åhörare.
4 april. 250 åhörare. Utomhusmöte. Efter mötet inbjöds eventuella opponenter till avdelningslokalen. Bland annat var en hel del SDUK:are närvarande. DSN rapporterade att SDUK:ordföranden fick applåder för sitt första anförande, men att publiken därefter blev mer och mer intresserad av nationalsocialismen. När ordföranden skulle bemöta Jönsson fick han enligt DSN nog och lämnade lokalen.
7 augusti. Skånes fjärde landsting. Förhandlingarna inleddes å Goodtemplarlokalen. Landstinget öppnades av E. Svensson. Kretsredogörelse av Axel Waldau. G. V Jönsson talade om framtidsmål. Därefter uppställning i Sandskogen. Uppmarsch genom Ystads gator. Möte å Oskarstorget. Inledning av Siven. Jönsson talade. Efter mötet kamratafton. Friberg och Jönsson talade härvid.
Aurora skrev om en nazistisk ”ryt-mästare” som talat på Österportstorget.
29 augusti. Dahlberg talade. 200 åhörare. DSN rapporterade att en berusad regeringsanhängare försökte välta talarstolen men fördes bort av ”tvenne handfasta poliser”.
5 september. Brolin talade. 40 åhörare.
Julhälsade i DSN
Artur Nilsson m. familj
Bertil Arndt
Ernst Svensson
Majken Arndt
Nils Sandström m. familj
T. Jansson m. familj
1939
10 februari. Möte å Godtemplarsalen. Inledning av Jönsson. Dahlström talade. Mötet blockerat. 45 åhörare.
13 juni. Möte å Nybrotorget. Lindholm talade. 125 åhörare.
7 juli. Möte å Oscarstorget. Siven talade. 60 åhörare.
Julhälsade 1939
E. Svensson med familj
Albert Nilsson med fru
Artur Nilsson med fru
Bertil och Majken Arndt
Anna Andersson
1940
julhälsade
Ernst Svensson med familj
Arthur Nilsson med familj
M A-t
B A-t
Anna Andersson
1941
julhälsade
E Svensson med familj
A Nilsson med familj
Anna Andersson
Majken Arndt
1942
28 september. Möte å Österportstorget. Johansson talade. 200 åhörare.
1944
julhälsade
formation 223
Tore Schleuss
Arne Eliasson
Stig Karlsson
CA BW
I-o
Sture Nilsson
RLF- bonde
Nils Johansson
SAN
SI
Manfred Johanson
A-n
Ragnar Ivarsson
AJS
Runo Andersson
N Persson
träarbetare
sympatisör
A Hall
Fritz Andersson
Aug. Månsson
M Andersson
BR
BTE
Thure Svensson
hantverkare
seger åt SSS
HHV
1945 julhälsade L-m med 1 krona.