
En mörk vandring mellan Lunds vackraste platser
“Lunds bruna historia” berättar om nazism, anti-nazism och judiskt liv i Lund främst under åren 1924-1950. Vandringen börjar vid Universitetshuset, drar söderut längs Stora Södergatan, genom Nöden och norrut via Mårtenstorget till slutpunkterna Lundagård eller Norra Kyrkogården. Perfekt söndagspromenad på ca 4,9 kilometer (om du väljer att stanna i Lundagård) eller ca 6,8 kilometer om går hela vägen till Norra kyrkogården.

Rundan består av ett dussin informations/stoppunkter och för varje punkt finns ett ljudspår som berättar om vad som hänt på platsen och bilder med anknytning till den.

Stopp 1: Universitetsplatsen




Stopp 2: AF- Borgen





3. Lundagård




För att se nazisternas vagn (skymtar förbi i slutet av filmen), klicka här.





Stopp 4. Kattesund

Stopp 5: Lilla Södergatan 3

Stopp 6: Stora Södergatan 8






Stopp 7: Stora Södergatan 40
Lunds fyra Förintelseoffer
- Doris Abrahamsson/Rozental (Rosenthal)
Född 2 mars 1909 i Lund som dotter till Jeshajahu Abrahamsson och Nany Nachmanson.

Familjen bodde på Stora Södergatan 40.

Doris fick två syskon, Edith och Arne.





Stopp 8: Nöden
Lunds fyra Förintelseoffer (forts)
Markus Kolman, Yaakov
2.

Född 1886 Lund. Mördad 1945 i Litauen.
3.
Simon Davidsen

Simon Davidsen föddes 13 januari 1887 i Lund. Son till Seelig Davidsen och Rebeka Katz. Gift med Gusta och bosatt i Oslo, Norge. Arresterad 27 oktober 1942. Överförd till Stettin med skeppet Donau 26 november 1942 och transporterad med tåg till Auschwitz. Dog 14 januari 1943 i Auschwitz.
4
Carl Herman Matulsky

Carl Herman Matulsky, född den 15 mars 1882 i Lund. Han bodde i Lund på fastighet nr 178 B vilken låg på Östra Mårtensgatan 14 (eller 12) från 1882 fram till 1897-02-24 då han flyttade till Malmö Pauli. Fadern var handlare Kaleb Matulsky. Carl var svensk medborgare enligt folkbokföringen i Ängelholm (där han bodde ett tag). Flyttade till Norge som 38-åring. Mördad i Auschwitz.
Övriga skånskfödda judar som mördades i Förintelsen
Abraham Bernstein, Landskrona/Malmö-Auschwitz
Jacob Israel Gittelsen, Ängelholm-Auschwitz
Fanny Kahn, Malmmö-Theresienstadt
Amelie Kaufthal, Lomma- Belzyce ghetto
Ester Krantz, Malmö-Auschwitz
Julius Mak, Malmö-Dorohusk
Doris Mak, Malmö-Sobibor
Thora Mendelsohn, Malmö-Auschwitz
Harry Schnell, Malmö/Oxie-Taucha (oklart om han var av judisk börd)
Israel Stern, Malmö-KL Troeglitz
De svenskfödda ROMERNA som mördades i Förintelsen.
Ingen av de romer som mördades kom från Skåne men jag vill ändå nämna dem eftersom romerna ofta kommer i skymundan i Förintelsehistorien.

Marie Boudin, född 1874 i Stockholm. Deporterad från Belgien 17 januari 1944 och avliden i Auschwitz 26 mars 1944. Fångnummer: Z-9910.
Elisabeth Lagrene, född 1924 i Stockholm. Artist. Deporterad från Belgien 17 januari 1944. Transporterad till Ravensbrück 15 april 1944. Fångnummer: Z-9919.
Dorothea Makowskij, född 1906 i Sverige. Deporterad från Tyskland och avliden i februari 1944. Fångnummer: Z-2842.

Lisa Modist, född 1912 i Stockholm. Deporterad från Belgien 17 januari 1944. Fångnummer: Z-9763.
Anita Schultz, född 1931 i Falkenberg. Deporterad från Tyskland och avliden 1944. Fångnummer: Z-9559.

Stopp 9: Mårtenstorget


Stopp 10 Domkyrkoplan

och ombildades senare till Tyska rikskyrkan som lydde under nazisterna.





Stopp 11 Historiska museet
Hör mer om Carl-Axel Althin under punkten “Lunds skamfläckar”.






Carl-Axel Althins söner Peter Althin (KD) och Anders Althin är välkända profiler.
Stopp 12 Tegnerstatyn

Missa inte museet Kulturens världsunika Ravensbrückarkiv samt utställningen med de överlevandes historier och föremål.

Lunds skamfläckar
Goebells före Trotskij



Leni Riefenstahl passade in
Riksföreningen Sverige- Tyskland

“Stoppa judeinvasionen”


Biskopssonen Sam Aurelius.
Oväntad protest

Fredrik Böök

Universitets “spioner“


Lundagårds klavertramp

Grov antisemitism- portas från AF-Borgen

“Långa rundan”
På väg till den sista anhalten, Norra Kyrkogården, passeras ”UB1” som ofta röstas fram till Sveriges vackraste byggnad. Universitetsbiblioteket förvarar dessutom mycket källmaterial om nazismen som kan användas av forskare (till exempel arkivet “Witnessing genocide” med intervjuer från överlevande från Ravensbruck).
Intill ligger Skissernas museum som har en stor samling, uppemot 700 verk och skisser, av den judiska konstnären Isaac Grünewald (1889-1946). Han var en framstående modernist, men som under sin levnad utsattes han för flera anti-semitiskt färgade angrepp.

Stopp 13: Norra kyrkogården



Lund tog emot många polska överlevare från koncentrationslägren. En del av dem dog tyvärr kort efter ankomsten till friheten och andra dog senare. Flera av dem är begravda i kyrkogårdens västra hörn intill minnesmonumentet Ängeln (som ett av Lunds främsta konstverk) som Polska föreningen har uppfört.
På Norra kyrkogården slutar vår vandring. Det finns dock fler platser med koppling till tyskvänliga, konservativa och högerextrema rörelser som du kan läsa om på fliken om Lund och leta upp på egen hand.
“Extrarundan“
För den som vill förlänga promenaden är det möjligt att efter besöket i Nöden avvika från stadsvandringen och ta en tur österut. Här finns några platser med koppling till nazismen och rasbiologiskt tänkande.

A Östra Vallgatan/Brunnsgatan
Att vara nazist i Lund var förenat med viss fara. Det fick en gipsgjutare satte upp nazistaffischer på en annonspelare. Fem yngre män, som färdades i en bil försedd med socialdemokratiska plakat med texten ”Arbete åt alla”, stannade till och anklagade gipsgjutaren för att ha rivit ned deras affischer. En av dem, en 17-årig före detta trädgårdsarbetare, tog nazisten i nacken och kastade honom mot annonspelaren så att affischklistret stänkte på hans kläder. Han fick minst tre sparkar i baken innan han kunde fly. 17-åringen erkände för polisen att han fattat gipsgjutaren i nacken och gett honom en lätt spark och dömdes för detta.
B Spyken
Gymnasieskolan Spyken hette tidigare Strömbergsskolan efter sin berömde rektor, Johannes Strömberg. Hans minne högtidlighålls varje år av en typisk Lundensisk företeelse, en nationsorden, som heter Store Kroppkakeorden. Men det är få, med undantag för nynazisterna, som idag vill minnas och hylla den elev i 1909 avgångsklass (RII upphöjt t 3) som hette Birger Furugård. Den man som kom att bli den förste svensk som aspirerade på att bli en svensk führer och var med och bildade det första svenska nazistpartiet (se stopp 1). Birger Furugård var ursprungligen från Värmland men tog både gymnasieexamen och gick på universitetet i Lund. Enligt Furugård själv så var det i Lund han första gången kom i kontakt med de rasbiologiska idéer som bidrog till hans intresse för nazismen.
C Vipeholm
En kilometer österut ligger den fd vårdinrättningen Vipeholm som var i bruk 1935-1982. Här vårdades ”sinnesslöa” dvs personer med utvecklingsstörning, förståndshandikapp och så kallat obotliga fall. Som mest fanns plats för cirka 1000 patienter, många av patienterna kom från Norrland eftersom man i enlighet med dåtidens idéer ville hålla de intagna långt från de anhöriga.
Under kriget, 1941-43, ökade dödligheten bland patienterna dramatiskt, var nästan fjärde dog. Det finns misstankar att detta skedde enligt en medveten plan att vanvårda de sjukaste så att de dog, men detta är ej till fullo bevisat.
Mest känt är dock Vipeholmsexperimenten 1945-55 då patienter fick äta mängder av kola för att forskarna skulle studera hur karies påverkade tänderna. Försöket gjordes med Medicinalstyrelsens tillåtelse men har i efterhand ifrågasatts starkt ur etiska aspekter eftersom ingen av försökspersonerna tillfrågats om de ville medverka eller ej.
Sedan 1988 hyser området en gymnasieskola, Vipan. Sjukhusets fastigheter finns kvar men inget minner i övrigt om vårdverksamheten där.
På vägen norrut från Spyken kan du korsa Östra Kyrkogården där många namnkunniga Lundabor, som Esaias Tegnér d y och Carl Fredrik Hill vilar under pampiga gravstenar.
Botaniska trädgården ansluter till kyrkogården och här finns både bänkar att vila kroppen på och odlingar att vila blicken på.
D Agardsgatan 6
Kvinnor och flickor hade vanligtvis en tillbakadragen roll i den nazistiska organisationen. De förväntade mest laga mat, koka kaffe, läsa nazistiska dikter och arrangera julmarknader. Men inför kommunal- och landstingsvalet 1938 användes Nationell Ungdoms flickor i Lund i valarbetet.
Det var inte helt utan komplikationer. En av de 18-åriga NU- flickorna delade ut nazistiska flygblad i brevlådor. Men när hon la ett i socialdemokraten och fullmäktigeledamoten John Ek:s brevinkast på Agardhgatan 6, blev det hett om öronen för henne. Ek sprang efter henne och ropade ”de grövsta skällsord och smädelser, alltför grova för att kunna sättas i tryck” skrev Den Svenske Nationalsocialisten och tillade att flickan tyckte sig ha hört Ek säga att han tyckte det skulle ”vara ett nöje att skjuta nazister”.
Nästa stopp: Mårtenstorget (åter till stadsvandringen)
på vägen: från Agardsgatan på väg till Mårtenstorget kan du ta del av Kulturkvadranten, ett pittoreskt området med högt kulturellt kapital. Snirkla dig fram längs Adelgatan, Lilla Tomegatan och Lilla Algatan ned mot torget.
Varför inte också göra en road-trip genom övriga Skåne?
Klicka på länkarna till filmerna som finns i listan högst upp på hemsidan.
